VEDSPIS OCH KAMMARVÄGG

Dagens insats omfattade en målad vägg i kammaren - vi beslöt att behålla innerväggens råa plankor som dolts bakom tapet. Vi provade ut bröstpanelsbrädor för köket men det är ju inte riktigt rätt i tiden eftersom torpet är bolagstorp från 40-talet...

Kammarväggen med råa brädor

Det mesta av det avverkade slyet är borta men litet finns kvar från bland annat gärdsgårdsbygget. Eftersom det är rätt vått så är det en kamp att hålla elden vid liv och när man lägger i nytt ryker det förstås rikligt.

Våt slyved i tunnan

Idag fick jag inviga vedspisen och det gick fint - nu har jag lärt mig hur man med hjälp av luckan under ugnen får drag i den så röken inte stiger upp genom plattorna. Vi eldade försiktigt då leran på ugnen ju är ny, men den blev varm i alla fall.

Första eldningen på riktigt

Månsken över torpet

GAMLA TIDER

Idag har vi tagit det litet lugnare, eldat, målat vägg och grävt litet kring cementplattan utanför entren. 4tons domkraften från Biltema lyfte enkelt cementplattan som sjunkit ner från husgrunden.

Här ser ni några gamla kartor från torpet. På 1800-taltet verkar det som torpet kallats Alsterbotorp och att det största torpet låg vid Mellantorpet (som idag är borta det brann för 15 år sen då det var fritidshus).



Karta 1865-1899



Här syns tydligt att kommungränsen går just före nuvarnde avtaget upp till vårt torp (det syns på ek karta från 1967). Höjden strax sydost om vårt torp har vi ännu inte sett men den gamla vägen som då gick öster om den här höjden finns kvar och ansluter nuvarande vägen rakt öster ut.



Ekonomisk karta 1967



Var den gamla torpstugan har legat (på vår tomt) är litet oklart - det finns dels rester av något i vår berså och tvärs över vägen från pumphuset som man också ser på flygbilden i tidigare inlägg. På gamla kartan syns eventuellt tre byggnader om man tittar noga så den södra av dem kunde vara det som döljer sig i bersån ev. (Men besökarna förra veckan pekade ut den högen i bersån som ursprungsplatsen för gamla torpet.)

Det gamla torpets stockar utgör idag brygghuset. På den ekonomiska kartan är det en svart prick som syns vänster om infarten på väg till vårt torp just före den gula markeringen för odlad mark.

Söndag i vårt torp

En lång rolig dag idag också med blandat regn och sol, men över lag varmare idag. Ingen mus i fällan...

Carola har nu planerat och gjort iordning rabatten som syns på bilden nedan.

Rabatten ligger söder om huset.

Vi har slagit gräs och eldat upp nästan allt ris som slagits tidgare. Vi har sorterat skräp och jordhögarna och min grusutvinningsstation har förbättrats idag och jag har nu en lovande liten grushög inför dränering av husgrunden, som påbörjades också.

Något kan sägas om omgivningarna. Det är alltså fråga om ett naturvårdsområde (ev naturreservat) med rester av Klarälvens isälvs tid. Sjön Alstern (den norra alltså) ligger ju strax öster om torpet (500 m) och är en tydlig "korvsjö". Den är mycket grund till ungefär mitt i där det plötsligt är 80 m djupt. Fisket lär vara intressant. Sandbotten utan växtlighet åtminstone närmast "vår" sjövik.

Området har diverse intressanta växter och djur där den ovanliga sandödlan är den främsta djurarten. De rätt ensliga tallhedarna var en gång utan träd och blandas med mindre partier av lövskog främst kring vårt torp och resterna av de två andra torpen söder om (lämningarna av det s k Mellantorpet ligger närmast). Ett tjäderpar har sin hemvist på vägen söder om vår infart.

Flera riktiga naturreservat finns kring sjön, flera mil vandringsleder och några kulturreservat. Sveriges enda flygplats med gräsbana ligger söderut ca 5 km, Brattforshedens flygplats och hade en viss betydelse under beredskapstiden. Idag är det en hobbyflygplats men används också för övning vad gäller landning på gräs med större plan. Inte långt från huvudvägen rv 63 ligger ett kulturreservat där det var skogsbrand för ca 10 år sen, brandfältet.

Värmländska bergslagen börjar ju här så lämningar och rester av milor, sågar och gruvor finns i närheten. Torpet ligger 100 m från Karlstads kommun in i Filipstad (Mellantorpet ovan hade adress i Karlstad eller Molkom som hör dit).

LÖRDAG I SEPTEMBER

Inte mindre än sju timmar har vi jobbat på torpet idag. Vi gör det som är roligt varvat med det som vi har på vår lista så det blir en bra balans. Innan vi åkte dit idag handlade vi på Plantagen och på Elda (spisaffär) samt Biltema. Så var vi en sväng via Åstorps handelsträdgård i Ulvsby men stannade inte. Däremot drack vi kaffe på hembygdsgården i Nyed (Molkom) bredvid Upperudslogen där det var hundutställning idag. Och en och annan hund alltså.

I torpet hade bara en mus mött sitt öde under diskbänken idag. Råttgiftet var liksom igår helt slut i ena skålen och osten på den andra råttfällan var borta så den hade tydligen inte förmått slå igen.

I affären Elda bland Handölskaminer och skorstenar jobbade idag den person som vanligen är ute och murar skorstenar. Han har lärt vad han vet av en äldre man och det vill säga den gamla visdomen kring murande osv. Han menade bland annat att man inte behöver järnfilspån i eldfasta leran på ugnen i vedspisen. Det gör inget om leran spricker så länge den ligger kvar. Jag köpte i alla fall lera med spån och fick tips om hur man kan mura skorstenen där det spruckit.

Hälften av lera i hinken och ugnstaket rensopat

Lera och järnfilsspån under blandning

Leran applicerade jag med utspädning av 0,5 liter vatten för hela bunken (fast jag tog det i två omgångar). Ungefär hälften av spånen blandade jag i leran.

Leran applicerad (med hälften av spånen)

Värme av ugnstaket med värmeljus




När jag lagt lera ca 10 mm på hela ungstaket la jag resten av järnfilmspånen. Jag täljde till några olika brädbitar (från skåpet i kammaren) för att platta till. I ugnen hade jag värmeljus (först 12 st men det blev för varmt - sen 6 st). Det senare är för att fukten skall dunsta från leran då den stelnar och förhindra sprickor pga detta.

Resten av spånen lagda ovanpå leran

Vi hann också göra rabatten färdig i första steget, bygga en prototyp till damm och elda ris.



 Vatten i dammen


Jag frilade också den gamla cemententren som nu varit dold under ruttna brädor.



Eldning av ris på infarten

Min plan att utvinna grus för dränering lyckades riktigt bra och idag har jag fått fram ca 2 kbm grus redan. Det är både små och större så man kan eventuellt separera dem ännu en gång. Dessuotm utvann jag sandjord i den här processen.



Utvinningsstation för grus



Första grusvasken klar



Under brädentren fanns en cementplatta



SOTARE OCH VÄGGSKRAP

Vi hann vara en lång stund idag. Vedspisen sotades och provades igen och nu fungerade den fint, men ungspasta med järnfilspån måste läggas ovanpå ugnen innan man kan elda ordentligt. Jag provade också att sota skorstenen men hittade inte rätt rökgång...


En hobbysotare i verksamhet

Förän vi eldade då såg man var röken kom ut...


Det kommer rök!


Mattan i köket är nästan helt borta och sågspånen under köksgolvet ser fina ut.


Köksgolvet tittar fram




Carola skrapade väggen i köket


Väggen där som varit smutsgul har vi skrapat nästan klart och så har jag öppnat muren i vardagsrummet där det är en spricka. Tydligen har det lagats förut och det gäller alltså rökgången till pannan som värmer vatten till elementen.


Första hålet i muren i vardagsrummet...




Tre möss hade vi fångat idag och det ena fatet med råttgift var barskrapat...

Dessutom har vi tagit med fler lampor så nu har vi belysning och stannade efter mörkrets inbrott.


Smedjan ligger på den norra tomten


Vi tog en tur till smedjan också och när vi kom hem lyste det hemtrevligt i stugan.



Ljus i vårt hus



Arbete i byggbelysning

Typiskt gammalt socker



MÖSS OCH VITLÖK

När vi kom till torpet idag var alla vitlöksklyftor spårlöst borta... från Kuni hade vi lärt oss att vitlök skulle jaga bort möss. Men tydligen var de här Brattforsmössen snarare glupskare då vitlöken kom fram än innan. En fälla hade också slagit igen men utan fångst. Köttbullen där var i alla fall borta.

Vi tog bort mattan i köket så nu är det trägolv i både kök och kammare och imorgon tar väggstädning vid i själva köket.

Dessutom fick vi nu pumpen att fungera. Man skall ju fylla litet vatten genom skruvhålet på ovansidan så börjar den dra. Trots att den typen av pump nog inte är för så stora djup så kom det rikligt med vatten - som du ser i videoklippet nedan.



Vi provade också att släppa på till huset men det var ingen reaktion så jag får nog göra en del ingrepp där. Vattenoaletten och avlopp fungarer i alla fall (men då får man fylla den för hand).

När vi åkte iväg lämnade vi fyra fällor och råttgift under diskbänken (som de nog hade hittat medan vi var där - av spåren att döma)... Imorgon får vi se vad fångsten blivit...

LIVET SOM TORPARE

Idag har vi rensat ut inredning, tapeter och plastmatta från kammaren bakom köket. Carola har mätt upp rummen och vi har börjat röja köket - som blir färdigrensat imorgon.

Se rörliga bilder av vårt ankomstkaffe, första inblick inomhus - skåpen borta i kammaren, vår mat samt sen en kort (alla är korta) sekvens från hemvägen, typisk Brattforsdimma och måne.



Mer om spisen
Spisen (bild längre ner) är ju en Husqvarna 726 och den är tillverkad under 30-talet - fast det står 1926 inne i spisen. Den är något större än den absolut vanligaste modellen 727 men har vissa problem med sprickbildning (dock inte mitt exemplar vad jag vet). Det finns ett spjäll i skorstensmuren och nästa steg är att sota spisen och kolla skorstenen och sen provelda igen.

KAFFE OCH BERGIUS I TRÄDGÅRDEN

Tillbaks på torpet. Idag var Carola med för första gången i torpet sen det blev vårt. Vi hann plantera växter från Kuni och inspektera vattenledningarna med Kjell och Stig som kände till huset förr. Kjell var släkt med förre ägaren och Stig kände honom sen barn. Stig har senare varit handlare i Molkom - han hade hand om Ica där.

Kaffepaus på farstun.

.

Svarta vinbär framför huset i söder. Buskar från Kuni.

.

Bergius strax under bersån.

.

Carola hann också med att slå en del lupiner medan jag talade med besökarna och hörde deras värmlandshistorier om förr i tiden vid torpet.

FÖRSTA VATTENDROPPEN

Första vattendroppen letar sig upp över kanten

Idag var all el färdiginstallerad och vid brunnshuset har jag två uttag - ett för pumpen som jag hann prova innan det var dags att åka på föreläsning på Karlstads universitet.

EL OCH ELD I TORPET

Så här ser det ut när man kommer till torpet.

Gärdsgården har fungerat tsv och signalerar till tillfälliga besökare att tomten är bebodd igen.

En elektrikers dröm...

Elektriciteten på gården är ett intressant fenomen. Lösningarna är många och överraskande även för en elektriker. Det finns 25A ute i stolpen från Fortum, eftersom här har använts stora maskiner av alla de slag, men det behöver vi inte förstås.

När Molkoms Elektriska drog ny kabel till huset (den gamla var trådsmal) så hittade de lyckligtvis ett rör hela vägen. Med andra ord slapp jag gräva ner den idag utan kunde fortsätta med trädgårdsjobb och se över järnspisen.

Mina nya elcentraler - i garaget och i huset.

Vi har anlagt två elcentralen - en i lastbilsgaraget (med både uttag och handske) samt en i övervåningen med två uttag (ett vid centralen och ett i köket som sätts in idag).

Eftersom vi inte riktigt vet hur det kommer att se ut i huset längre fram valde jag att inte installera mer tsv. Få se om det var rätt beslut. Elektrikerna hade stort besvär att dra kabel över vinden eftersom den delen av vinden inte gick att krypa in i (vilket jag trodde).

Vedspisen proveldad.

Jag insåg att kunskapen om att elda i en järnspis inte ärvts till min generation... Det måste ändå vara något av det svenskaste som finns - de första kom på 1840-talet och vår är typisk för 1920-tal. 1926 finns angivet inuti ugnen. Just tresiffriga tal som i det här fallet Husqvarna no 726 tyder på 20-tal eller senare.

Spisens uppbyggnad är ju sådan att man eldar i det lilla utrymmet (skymtar till vänster i bild). Asklådan finns i luckan under. Varm rök och luft rör sig över ugnen (översta luckan) ner på höger sida och runt under ugnen och ut i skorstenen. Det svåra är att elda så att inte röken stiger upp genom plattorna med sina ringar.

Min spis är byggd från väggen ca 20 cm men enligt sotaren borde den ansluta till väggen. Något spjäll har jag tsv inte hittat men en sotarlucka finns under spisen i utrymmet för ved (ur bild).

Skall även nämna en av källorna till gärdsgårdsfakta nedan: Sten Haganders "Gärsgår´n i vårt landskap"

GÄRDSGÅRDAR I VÄRMLAND OCH ANNAT

Vyn från infarten

Jag insåg att jag byggt gärdsgården utan att klyva gärdslena - fast de är rätt tunna i och för sig. Dessutom hade jag lagt de grova ändarna uppåt, men har nu vänt halva. Man får också lägga om lott så att varje gärdselvarv räcker genom 7 störpar.

En sak som är fiffig är att man spetsar störarna inåt och sätter dem i hålen böjda utåt. Man lämnar dem obehandlade på den sida som de är böjda åt. När man sen pressar ihop dem så gör trycket att de gräver sig ner i marken.

.

I Värmland byggde man ju gärdsgårdar även med al (vilket var skönt att höra för mig). Gärdslena kallas här ofta för Skidor och Skived söder om Forshaga kan ha sitt namn från detta.

Kvällens virkestransporter (som igår) innebar vissa svampfynd.

Inte Karl-Johan...Aspsopp och en annan sopp, smakade ok. Kantarell från förra veckan.

GALLRINGSVIRKE

Idag fick jag tillstånd från skogsägaren att hämta gallringsvirke så nu byter jag ut gärdsgårdens material mot tall främst. Det visade sig när jag läste på att man just i Värmland faktiskt använde al ofta för gärdsgårdar. Jag släpade virket efter bilen i brist på kärra...

Transport av gallringsvirke...

GÄRDSGÅRD ÖPPNAS...

Idag har arbetet med gärdsgård och grind fortsatt. Jag gör en fuskgärdsgård med både al och björk eftersom jag inte har en, tall eller gran av det slag jag behöver på tomten (några fick jag tag på i och för sig). Gärdsgården och grinden bygger jag bortom bersån på flygfoto längre ner på den här bloggen. Grinden går mellan bersån och en sten invid elstolpen. Till höger på flygfotot och till vänster på bilden här ovan.

-

Jag byggde gärdsgården i riktning mot grinden, som man enligt viss tradition skall göra. Eftersom det sluttar åt andra hållet borde jag kanske ha lagt den nedför sluttningen egentligen, men när jag sen gör en riktig variant med furugärdslen kan jag kanske byta riktning.

Enligt folktron kan också riktningen på gärdsgården påverka tandvärk mm. Så vi får se...

Jag provade att knyta vidjor men eftersom jag inte ville elda och mjuka upp dem, brast de alla så jag gick över till ståltråd (vilket fanns i kopiösa mängder i ett av garagen).

Bilden: en vidja av tall lyckades jag knyta...

...men sen blev det ståltråd.

Störparen har 90 cm avstånd och jag har en pinne som riktmärke (nedan).

Plats för nytt störpar med mätstickan (90 cm)

En stötta har jag satt från vägsidan mot 6e störparet och om det behövs sätter jag en på insidan mot 7e också. Störarna är kortare inåt gården och längre åt vägen eftersom det är tradition att göra så - men det är också praktiskt när man lägger in gärdslena från insidan (fast jag jobbade mest från vägsidan idag).

Första och andra störparets gärdslen var svårast att få till (de första 7 gärdslena) - att räkna rätt antal gärdlsen mellan vidjorna (som sitter på 30 cm från marken och sen ovanför varandra). På bilden överst syns också att det är litet oordning just i början mot grinden. När man gjort alla sju första gärdslena blir det lättare för då fortsätter man bara med en ny in på halva nästa öppning mellan störparen (som sysn i bild till höger). Det 5e gärdslet närmast grinden skall fästas i grindstolpen senare.

Grinden är också ett fuskbygge med al och annat skräp jag hittade på tomten. Nu är grinden bara kilad mellan två stora grindstoplar med två mindre bakom så man lyfter bort grinden vänster i bild bort mot elstolpen i skogen. Vi får se om jag vågar hänga den med gångjärn senare - om den håller trots tanigt virke och stor tyngd...

Det var intressant att se skillnaden mellan de andra träslagen och tall. Tallen är medgörlig - rak, seg och pålitlig - de andra krokiga, går lätt av och dessutom mycket tyngre.

(Se länk ang gärdsgårdar till höger förresten.)

VÄLKOMMEN TILL TORPET

Idag har arbetet fortsatt på gården men det berättar jag om först imorgon...tills dess: studera den här gamla flygbilden som jag hittade i köket.

Så här har det sett ut en gång...

Vägen till huset går idag till höger om bersån framför huset. På bilden syns gamal torpets grund till höger nästan ur bild framför Volvon som står parkerad. Dagens väg sammanfaller med den på bilden ungefär där träden växer en bit bort. Den väg man ser som viker av till vänster en bit bort är bara en mossväg idag, Dagens väg är den rakt fram som senare svänger ner till vänster ur bild.

Till vänster om huset eller sydost står en stor rönn på bilden. Idag är den helt igenvuxen av lika höga alar som går som en mur hela vägen upp söder (bortom) huset fram till nuvarande vägen. Långre bort från dessa alar växer idag 40-50 åriga tallar utmed hela sluttnigen i sydost.

Lite hitom den väg på bilden, som kommer upp från vänster och in på andra sidan i skogen till höger finns ett brygghus vid en bäck. Jag tror man kan ana taket inne bland träden.

VÅRT TORP - ARBETET BÖRJAR

Nu är torpet i skogen vårt. Idag den tredje september inledde jag det officiella jobbet på gården. Piffade upp entren och fixade litet på gården.

Entren på huset som det såg ut tidigare (i 50 år)...

Som det ser ut nu...

Från sidan...

I Värmland har man ofta en tvärbräda just ovanför ingången till farstun som är vitmålad. Det kommer en sån längre fram. (Ev finns det även på andra håll i världen...)